Förlust av livskamrat beskrivs i forskning vara den svåraste livshändelse en människa kan råka ut för, och kan för äldre efterlevande leda till fysiska, psykiska och/eller sociala konsekvenser (Grimby, 2000). I föreliggande studie har 6 personer, 3 kvinnor samt 3 män i åldrarna 62-76 år, intervjuats om sin livssituation efter förlust av livskamrat genom svår sjukdom. Syftet var att erhålla fördjupad kunskap om de konsekvenser livshändelsen medför, relaterat till ålder och genus, samt vilka salutogena resurser, relaterat till detsamma, som underlättar sorgeprocessen. Teorier som använts vid analys av insamlad empiri är livsloppsperspektiv, genusperspektiv samt salutogenes. Resultatet påvisar fysiska, psykiska samt sociala konsekvenser så som Grimby (2000) ovan beskriver gällande äldre efterlevande, samt att dessa konsekvenser kan skilja sig åt ur ett genusperspektiv.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.

I dag är cirka 140 000 personer drabbade av demenssjukdom och en stor del av dessa vårdas av sin partner. Att leva med en person drabbad av demenssjukdom innebär en förändrad livssituation och en förändring av den närståendes livsvärld. Livskamrater till personer med demenssjukdom har enligt forskning behov kopplade till sjukdomen och den nya livssituation som sjukdomen medför både för dem själva och för deras partner. För att kunna möta den närståendes behov har sjuksköterskan ett ansvar att skapa en bild av deras upplevelser. Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser och känslor av att leva med en demenssjuk livskamrat.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom blir även de anhöriga berörda. Anhörigvårdares hjälpinsatser till närstående har fått en allt större betydelse för vården och omsorgen av äldre i hemmet. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd till anhörigvårdare i form av information, rådgivning och undervisning är det betydelsefullt att öka förståelsen för hur anhörigvårdare upplever sin situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda sin partner i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt och baserades på kvalitativa studier.

Studiens syfte är att undersöka äldres upplevelser av stöd i samband med sorg, vid förlust av livskamrat, samt att undersöka professionellas erfarenheter av sörjandestöd för äldre. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Vilket stöd finns att tillgå äldre i sorg, utifrån samhällets insatser? Vilka eventuella brister finns i sörjandestödet för äldre? Vilka aspekter har varit avgörande för de äldres sorgebearbetning? Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuer har genomförts med två respondentgrupper, den ena med tre äldre personer vilka erfarit förlust av livskamrat, den andra med tre professionella vilka via sitt arbete kommer i kontakt med äldre. De teoretiska utgångspunkterna har utgjorts av kristeori, rollteori och ålderism.

Tidigare forskning och debatten i media rymmer skilda åsikter om professionell hjälp vid sorg. Å ena sidan beskrivs sorgeterapi vara potentiellt skadlig, ineffektiv och vänner sägs vara bättre stöd än professionella. Å andra sidan påstås att professionella insatser vid sorg främjar bearbetning och att de forskningsrön som hävdar att sorgeterapi kan vara skadligt saknar grund. Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva personers (anhörigas) upplevelser av kuratorskontakt i samband med att de förlorat sin livskamrat. Studiens frågeställningar är: Vad har den anhöriges kontakt med kuratorn innehållit? Hur har den anhörige upplevt att kuratorskontakten har inverkat på sorgearbetet? Skulle den anhörige kunnat ha haft dessa samtal med någon annan i omgivningen? Uppsatsens metod är kvalitativ och hermeneutisk fenomenologisk.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur mo?rning i vakuumpa?se och Tublin mo?r- ningspa?se pa?verkar olika egenskaper hos rostbiff, viktiga inom ko?ttkvalitet, med tyngd- punkt pa? a?tkvalitet, det vill sa?ga mo?rhet, saftighet och smak. Ba?da rostbiffarna fra?n a?tta Herefordkvigor anva?ndes och inom varje par tilldelades mo?rningsmetoderna slumpma?s- sigt. De packades och mo?rades i 14 dagar i 2,9oC. Ingen skillnad (p.

Anhörigvårdare är en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmärksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förståelse från den formella vårdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos äldre som vårdar sin partner i hemmet utifrån ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vägledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.

Stroke är en vanlig sjukdom som årligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Konsekvenserna av stroke drabbar även de närstående som många gånger tar på sig vårdgivarrollen till den anhöriga. Närståendevårdare till en anhörig som har insjuknat i stroke får bära ett tungt vårdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var därför att belysa närståendevårdares upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet.

Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vårda sin partner på äldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hälsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade.

BakgrundMänniskors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat.